Reproduktionsbiologi

Forskargruppen ”Reproduktionsbiologi” har ansvar för kvinnoklinikens forsknings-laboratorium. Laboratoriet är välutrustat med möjlighet till för biokemiska och molekylärbiologiska analyser, cellodling, hormonanalyser, och kontraktilitetsmätning. På laboratoriet finns seniora forskare, doktorander, de som gör olika former av examensarbeten och biomedicinska analytiker.

Forskargruppen har två inriktningar:

Information om levonorgestrelanalys

Förfrågningar och information angående levonorgestrelanalyser hänvisas till Torbjörn Åkerfeldt, Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska laboratoriet, Akademiska sjukhuset, torbjorn.akerfeldt@akdemiska.se.

Klinisk och experimentell reproduktionsbiologi

Gynekologi är läran om sjukdomarna i de kvinnliga könsorganen. Enligt den gamla grekiskan betyder ordet gynekologi ”kunskap om kvinnan”. Detta omfattar bland annat tonårsgynekologi, preventivmedel, aborter, missfall, ofrivillig barnlöshet, menstruationsrubbningar och blödningskontroll, könshormon-relaterade sjukdomar och tillstånd, tidig graviditet, tumörsjukdomar, framfall, urininkontinens samt klimakteriet och tiden därefter. Forskargruppen arbetar även med graviditetsrelaterade sjukdomar. Målet med vår forskning är att minska lidande på grund av gynekologisk och obstetrisk sjukdom samt att bidra till bättre metoder för familjeplanering.

Ansvarig: Matts Olovsson

Livmoderslemhinnan

Menstruationscykeln innebär att livmoderslemhinnan stöts av vid varje menstruation. Därefter byggs slemhinnan upp igen för att vara mogen både morfologiskt och funktionellt för att ta emot ett befruktat ägg någon knapp vecka efter ägglossning. Vi studerar hur livmoderslemhinnans uttryck av gener och proteiner förändras under menstruationscykeln hos friska fertila kvinnor. Projektet kan möjligen leda till att vi identifierar markörer som kan användas kliniskt för att bedöma enskilda kvinnors fertilitet till exempel i samband med utredning av barnlöshetsproblematik. Vi studerar också hur angiogenes (nybildning av blodkärl) regleras i livmoderslemhinnan. Denna process är av stor betydelse för fertilitet och blödningskontroll. Vi arbetar med studier av vilka gener som reglerar angiogenes i livmoderslemhinnan.

Kontaktperson

Olovsson, Matts

Kemikaliers påverkan på kvinnlig reproduktion

är idag ett område där kunskapen är mycket bristfällig. Forskningsresultat tyder på att vissa miljögifter sannolikt kan förorsaka en för tidig pubertet, störd menstruationscykel, minskad fostertillväxt samt eventuellt öka risken för att utveckla endometrios och preeklampsi (havandeskapsförgiftning). Europeiska Unionen har nyligen antagit ett program (REACH) http://ec.europa.eu/environment/chemicals/reach/reach_intro.htm som innebär att i princip alla gifter som finns på marknaden skall testas vad beträffar påverkan på reproduktionsförmågan hos bland annat människa. Det rör sig i nuläget om ungefär 30 000 kemikalier. Vårt projekt har varit en del av ett stort EU-projekt (http://www.reprotect.eu/) vars mål är att utveckla nya metoder för att studera kemikaliers påverkan på kvinnlig reproduktionsförmåga. Projektet är nu avslutat. Vi isolerar och odlar olika typer av celler från livmoderslemhinna (endotelceller, stromaceller och epitelceller) och utsätter dem för olika kemikalier och läkemedel. Vi mäter sedan hur cellerna reagerar på detta genom att bland annat studera hur uttrycket av olika gener påverkas. Vi kommer också att arbeta med en cellodlingsmodell där vi kan studera eventuella effekter på tidig implantation. Syftet är att utveckla användbara metoder för att detektera miljögifters eventuella påverkan på kvinnlig fertilitet.

Kontaktpersoner

Olovsson, Matts

Endometrios

är en kvinnosjukdom som drabbar ungefär var 10:e kvinna. Endometrios innebär att livmoderslemhinna växer utanför livmoderhålan och då som regel på äggstockar och bakom livmodern. Sjukdomen ger upphov till smärtor i nedre delen av buken samt subfertilitet. Orsaken till varför vissa kvinnor drabbas är oklar men immunförsvaret i bukhålan tycks vara förändrat hos de med endometrios. Vi studerar relationen mellan endometrioshärdar och blodkärlsnybildning genom att bland annat studera olika markörer i provbitar av endometrios och bukhinna samt i blod och bukvätska. Syftet med projektet är bland annat att försöka förstå vad som reglerar aktivitetsnivån hos endometrioshärdar och mekanismerna bakom den negativa påverkan endometrios har på fertiliteten. Vi studerar också nya sätt att behandla endometrios samt utvärderar betydelsen av olika behandlingsmetoder för kvinnans livskvalitet.

Kontaktperson

Olovsson, Matts

Cervixcancer (Livmoderhalscancer)

Sjukdomen drabbar relativt unga kvinnor och i Sverige får ungefär 450 kvinnor årligen diagnosen cervixcancer. Den gynekologiska hälsokontrollen/cellprovskontrollen i Sverige har inneburit en reduktion av antalet fall av livmoderhalscancer med uppskattningsvis 50 %. Metoden har under åren analyserats noggrant med avseende på fördelar och brister. Samtidigt har kunskapen om cervixcancerns orsaker ökat. Idag vet vi att en kronisk infektion med onkogent papillomvirus (HPV) är en förutsättning för att denna form av cancer skall uppträda. En av svagheterna i den nuvarande gynekologiska cellprovskontrollen är att endast ungefär 60-80 % av de kvinnor som kallas för undersökning genomför provtagning. En annan svaghet med cytologisk screening är att den har relativt låg sensitivitet (falskt negativt prov) vilket innebär att endast 60-70% av kvinnor med cellförändringar på livmodertappen fångas upp vid cytologisk undersökning. En tredje svaghet är att ett cytologiskt prov kan visa lätta cellförändringar av oklar natur ("falsk positivitet") utan att en precancerös förändring föreligger. Detta ses framförallt vid cerviciter, inflammation i livmoderhalsens slemhinna, betingad av lokala infektioner och östrogenbrist i slemhinnan. Dessa kvinnor blir ofta föremål för upprepade onödiga kontroller.

I en studie har vi nyligen visat att kvinnor som uteblivit från organiserad cellprovtagning har en hög benägenhet att använda sig av självprovtagning för HPV-analys. Det är idag allmänt accepterat att HPV-analys är bättre beträffande sensitivitet och specificitet än vad cytologi är. Vi arbetar för en utvärdering av om HPV-analys efter hemprovtagning är ett bättre alternativ än cytologi beträffande deltagande och säkerhet.

Kontaktpersoner

Olovsson, Matts
Sanner, Karin

Preeklampsi (havandeskapsförgiftning)

är en sjukdom som drabbar ungefär var 20:e gravid kvinna och den utgör ett hot mot både moderns och barnets hälsa. Orsaken till preeklampsi är inte känd. Kvinnor som drabbats av preeklampsi löper en större risk att senare i livet drabbas av hjärt- kärlsjukdom än kvinnor som varit friska under sina graviditeter. Vi studerar bland annat kopplingen mellan olika markörer för inflammation, njurfunktion och angiogenes, och tidigt respektive sent debuterande PE. Vi har ett projekt där vi studerar placentametabolism med hjälp av MR och olika biokemiska analyser. Vidare studerar vi kopplingen mellan förändringar i blodkärlen och endotelcellerna över tid hos kvinnor med respektive utan preeklampsi i sjukhistorien för att se vilka typer av kärlförändringar som är kopplade till preeklampsi och hur dessa kan tänkas orsaka ökad förekomst av hjärtkärlsjukdom. I ett annat delprojekt studerar vi sambandet mellan överfunktion hos bisköldkörtlarna och preeklampsi.

Kontaktperson

Olovsson, Matts

Reproduktionsmedicin

Reproduktionsmedicin innebär diagnos och behandling av infertilitet samt hur man kan förebygga risken för infertilitetsproblem. Ungefär 10-15 % av alla par i fertil ålder har infertilitetsproblem, men bara hälften kan idag bli hjälpta med assisterad befruktning. Vi studerar olika faktorer som kan har betydelse för oförklarad infertilitet. Utveckling av ny metodik för behandling av det tidiga embryot liksom hormonell påverkan av livmoderslemhinnan vid fertilitetsbehandling är centralt för de olika delprojekten. Förståelse och kunskap om den humana implantationsprocessen, hur kommunikationen mellan det befruktade ägget och livmoderslemhinnan sker, är grundläggande för att förbättra behandling av infertilitet. Målet med vår forskning, som sker både med avancerad molekylärbiologisk metodik och klinisk tillämpning är att förbättra fertilitetsbehandling.

Ansvarig: Anneli Stavreus-Evers

Embryoimplantation

För att en implantation ska kunna ske krävs att både det befruktade ägget och livmoderslemhinnan utvecklas synkront på ett optimalt sätt. För att studera denna process använder vi olika cellodlingsmodeller och bioinformatik för att studera kommunikationen mellan det befruktade ägget och livmoderslemhinnan. Prostasomer är exosomer som bildas i prostatakörteln. Dessa kan överföra genetiskt material till ägget under befruktningen, men kan även påverka livmoderslemhinnan. Vi studerar om dessa kan ha kan ha betydelse implantationsprocessen. Syftet är att kunna förbättra behandling av infertilitet i framtiden.

Kontaktperson

Anneli Stavreus-Evers 

Embryoutveckling

En normal befruktning sker i äggledaren och det befruktade ägget transporteras ner till livmodern för att implantera. Forskargruppen studerar kommunikation mellan det befruktade ägget och äggledaren för att kunna utveckla bättre odlingsmedier.

Kontaktperson

Anneli Stavreus-Evers
 

Hormonell reglering av livmoderslemhinnan

Livmoderslemhinnan utvecklas varje månad för att kunna ta emot ett befruktat ägg. Om befruktning uteblir kommer livmoderslemhinnan att avstötas som en menstruationsblödning. Genetiska faktorer, hormonella sjukdomar som tyreoidea sjukdom, hormonbehandling och andra faktorer som t.ex. tillväxtfaktorer påverkar livmoderslemhinnans utveckling. Vår grupp har visat att livmoderslemhinnan är förändrad hos en stor del av de kvinnor som drabbats av oförklarad infertilitet. Likaså har vi visat att hormonbehandling inte är gynnsamt för att livmoderslemhinnan ska utvecklas på bästa sätt. Våra studier syftar till ökad kunskap om livmoderslemhinnan för att förbättra diagnostik och behandling av infertilitet.

Kontaktperson

Anneli Stavreus-Evers

Missfall

Upprepade missfall, som ofta inte kan förklaras, kunskap om bakomliggande faktorer saknas i de flesta fall. Våra studier syftar till att försöka klarlägga mekanismer som kan vara av betydelse för upprepade missfall. Utöver detta studerar vi också faktorer som har betydelse för upplevelsen av missfall.

Kontaktperson

Anneli Stavreus-Evers